När man kan bocka av från listan

Vad det än gäller så finns det väl få saker som får stressen att lätta så bra som när man kan bocka av saker från den där listan som ofta hänger med en i bakhuvudet och i många fall även existerar på en riktig pappersbit eller flera stycken till och med. Känslan av att nu ha skickat in mina två första arbeten på en kurs jag läser inger en riktigt skön feel good-stämning. Det är något jag har haft stressande efter mig i flera veckor nu och det enda jag gör är skjuter fram det, men när det väl är avklarat så är det ju nästintill lite kul att ha klarat av det. Precis som med allt annat man har så svårt för att ta tag i…

För övrigt har jag fem jobbdagar kvar sen är det feel good-stämning all over tha´place.

 Här ser ni ett glatt combatgäng på NW Malmö Central för ett par veckor sedan. Kan vara den absolut bästa instruktören som jag har gått för.

VART SKA JAG?


Är det här allt?

Förvirrad och trött på det mesta. Ja, så är nuläget. Igen. Kan det vara den där omtalade höstdeppen som smyger sig på? Livet känns precis som vädret; grått, kallt och blåsigt med några få fina solstunder att njuta av. Jag är trött på att vara den drivna. Hon som oftast tar tag i saker. Jag vet inte om jag försöker trotsa mig själv just nu eller någon annan, men jag känner mig så otroligt lat. Jag har egentligen lust att göra massor, men det händer ingenting. Varför? Jag orkar inte ta tag i det längre. Halsont sabbade min grymma nystart vad gäller kost och träning för några veckor sedan och nu sitter jag här, vid datorn och har krängt ett Marabou. Jag vet inte ens varför. Jo, det var j*vligt gott. Egentligen var tanken BodyCombat för jag vet att jag hade mått så otroligt bra efteråt, trots det valde jag chokladet och ännu en deppdag i min trafikerade lya på Nobel. En av anledningarna var att jag vill vara tipptopp till min egen klass imorgon som jag fick överlåta till en annan instruktör förra veckan. Den andra anledningen? Lathet. Förr hade jag dragit dit utan att blinka och inte tänkt en sekund på att jag kanske hade blivit sämre igen. Dumt? Njaae, jag vet faktiskt inte. Mentalt mådde jag bättre då.

Jag borde vara glad. Jag borde vara lycklig. Jag har så många fina människor runt omkring mig och ett jobb där jag vanligtvis trivs, men det händer ingenting. Ingenting alls. Det känns som att jag har stått och stampat på samma ställe de senaste åren utan att komma någonstans. Vart vill jag? Inte ens det vet jag. Jag vill resa. Jag vill bli något. Jag vill läsa (läs; jag vill ha läst) och jag vill dela dessa resor med någon. Jag har en resa på G om cirka en månad och jag är inte ens excited. Det enda som ska bli skönt är att slippa det här übertråkiga hamsterhjulet här hemma och få sol och värme igen. Varför ser jag inte fram emot det så som jag borde? För att jag ska åka ensam. Jag har gjort det förr och jag sa aldrig igen. Nu har jag inget val. Det är det eller att stanna hemma och då går jag ner mig själv ännu mer. Så nä, nu ska jag leta resor och få rätt på mitt skolarbete för ja, jag läser en kurs nu i höst! Från att inte ha kommit in på något alls till att bli antagen till tre kurser. Det känns positivt, men jag har (typ) valt att bara läsa en av dem. Så, en månad till sen blir det solen.

Ett samtal senare från farmor så mår jag fint! Åh, vad jag tycker om henne.

Jag såg dessutom dokumentären med Zlatan nyss. Jag har länge kämpat mot hans stordåd då jag tycker det är synd att fotbollsspelare höjs så mycket högre än många andra idrottare och tjänar så ofantligt stora summar, men jag ger mig. Han är outstanding.

Me, myself and I.

En koncert & ett bröllop senare...

 ... och hela augusti har flugit förbi! Galet, vad den månaden bara försvann. Den inleddes med en kanonstart på Big Slap och dessförinnan (?) en champagnefrulle på min balkong precis som förra året fast med lite fler girls den här gången och sen slapp vi regnet i år och fick strålande solsken istället. Heeelt perfekt!! Dagen avslutades med nattmat och övernattning med Mulki och grymt skönt dagen-efter-pizza-häng!

Ribban besöktes flitigt första halvan av augusti och sen tog det stopp. Sommaren var, trots många klagomål från andra, bra i mina ögon. Eller rättare sagt, min sommar var bra. Jag har njutit, jag har unnat mig vad jag vill och jag har umgåtts med människor som jag tycker om och hittat på roliga saker. Jag är helnöjd.

I förra inlägget nämnde jag Akon... För två veckor sedan var Lina och jag med tre girls i Stockholm och såg honom live. Hans första spelning i Sverige. Riktigt skön show! Kvällen innan hade jag en massa härliga vänner hos mig vilket också var himla kul =)
 

Majs och jag är nu båda Maxigirls och drog en sväng till Ystad för mys i Svarte ^^,

Den 14 augusti gifte farbror Calle sig och såhär såg Theilnarna på plats ut på vägen dit.
Litet bröllop i Höganäs och middag i Mölle.
Magisk utsikt.
Och jag bara älskar glädjen i den här bilden på kusin Tova, mig och faster!

RSS 2.0