Barcelona en snabbis

Efter torsdag till tisdag hos Jenny i Portugal la jag mig i min hostelsäng i Barcelona (Hostel360) sent på natten till onsdagen efter ett skönt bemötande av hostelstaffen och insmygandes till sju snarkande roomies och en knarrande, men ack så skön (!) våningssång. Toppen var min! Jag fann dessutom en härlig tjej från Costa Rica som skulle resa runt i Europa under en månad med ett hyggligt tajt schema! Det får en att vilja bege sig av för en längre tid för att upptäcka världen... 

Två dagar följde med seightseeing i staden bland parker, Arc de Triumf, ett flertal stränder och La Rambla. Barcelona är verkligen värt ett besök!! Atmosfären är sååå härlig! Folk är avslappnade trots att det är en storstad med mycket turister och mycket business. Kuststräckan längs staden är en sån galen lyx och det är väl egentligen den som gör staden laidback; surfers på jakt efter vågor och turister på jakt efter de sista solstrålarna bland stadens alla palmer. Och sen det vackra språket. Gud, vad jag vill kunna spanska.

Hösten 2018, det ska bli du och jag español, yo y tu! 


På flyget hem fanns även Jasminas bror och man inser att världen är rätt liten.

Jennys 25 års överraskning i Portugal

26 oktober - En torsdagsmorgon på Kastrup följt av ett stopp i Barcelona med förseningar för att slutligen bli upphämtad av äldsta lillsyrran på Lissabons flygplats blev en bra torsdag. Vi tog metron till stan och stannade för en gudomlig fika på väg hem till lägenheten där Jenny bor nu när hon är på en utbytestermin i Portugal. Lite besvikelse över att inte fler familjemedlemmar gjort sig besväret att hälsa på henne lyftes fram rättså fort och vi njöt av favvothaimaten för en hyfsat ok läggdags inför Jennsans skoldag dagen efter. 


27 oktober - 
Jag blev guidad av Jenny till stranden i Cascais vilket var en fin tågfärd bort och en galet fin strand mellan klipporna!! Jenny joinade mig efter sina föreläsningar och vi avslutade med en galet god glass efter lite strosande på Cascais söta gator. Tillbaka i Lissabon segade vi med fix, godis och Cava innan vi begav oss ut på hennes sista käk som 24 åring och vi landade på ett hamburgarhak och tiden sprang iväg. Vad Jenny inte visste var att jag höll på att få magsår då hela vår familj  smyg hade landat i Lissabon under dagen och gömt sig för Jenny för att kunna överraska henne när det blev midnatt och hon fyllde 25... Jag var kontakten där emellan och brukar inte riktigt vara den personen som sitter mest med telefonen när jag hänger med folk... Men jag upplevdes visst mest som långsam när jag gick bakom och uppdaterade familjen i chatten om var de INTE fick lov att vara. Haha. Och vilken metro de skulle ta allt eftersom vi vandrade och jag hade noll koll på var vi var... Men vi hamnade till sist på baren Tivoli med roof top bar där hennes två Silvior hängde. Nu är klockan typ TIO I TOLV! Jag skriver exakta vägbeskrivningen på nionde våningen, gå förbi restaurangen, rakt fram, fin vit gång, gå höger, förbi baren och där uppe till höger sitter vi... TYP. Jag hinner PRECIS berätta för Italien-Silvia vad som kommer att ske om typ FEM MIN innan gänget dyker upp. Jenny ser först ballonger och sen kom tanken "Pappa och Jesper... men va?" och sen blir det VI GRATULERAR för hela slanten med hela gänget!! =D (Tysk-Silvian hann aldrig uppdateras och fattade typ nada, haha). När sången avslutas med HURRA HURRA HURRA och Jenny har kramat mamma dyker MAJA upp!!! Hela vägen från Los Angeles!!! Och Jenny BOKSTAVLIGEN tappar hakan!!! Jag ÄLSKAR att vi har det på film!!! =D Så där var HELT PLÖTSLIGT (för Jennys vetande) hela familjen Thelin och Jesper! =D Helt stört egentligen när man tänker efter. Kvällen var helt jäkla magisk!! Och mitt magsår lättades =D haha. Så jäkla värt allt slit!! Men något svårt att sova sen =D Haha.

 
28 oktober - Jennys 25 års dag. Inledningsvis stötte vi på ett antal problem... Biluthyrning som inte hade gått igenom för familjen... Ogilitig legitimation för mig och Jenny som trodde att det räckte med våra svenska körkort... Tillbaka med en Uber till lägenhet för att rusa upp och hämta våra pass... Pappa och Jesper åkte hela vägen ut till flygplatsen för att till slut lyckas hyra tidernas dyraste bil för att hämta resten av ligan och sen åka till en galet drömmig strand, men riktigt så lätt var det inte. Jag, Jenny, Silvia x2 och brasilianska Lia kom till stranden vid 11-tiden, men körde på vägen ner till stranden förbi sex dumpade hundvalpar som Silviorna skulle rädda i hettan utan varken mat eller vatten. Noll täckning på mobilen gjorde att jag och Jenny fick köra tillbaka en bit för att kunna nå familjen och guida de till var vi var någonstans... För att sen ge hundarna vatten när de andra girlsen hade försökt ringa ett hundcenter som inte kunde hämta dem... Efter en bra stund bestämde vi oss för att försöka gå ner mot stranden vilket krävde en lite större hike än vad vi trodde... Vi insåg efter en bits hikande att familjen aldrig kommer att hitta till stranden och gick tillbaka upp igen... Där vi väntade och väntade och väntade... Strax efter ett dök familjen upp efter en något problematisk bilresa... Och det var dags för hike! Genväg blev senväg och det blev att vi vände, men sen såg vi vattnet och tillslut kom vi fram till en helt fantastiskt fin utsikt över stranden med klippor och ett turkost vatten som jag knappt trodde fanns i Europa!! SÅÅÅ VÄRT ALLT SLIT ännu en gång!!! Så värt det att vi sket i att lämna bilen innan kl.18 och stannade och bara njöt så länge det bara gick (dvs tills far hade haft myror i brallan ett bra tag och vi fick ge med oss). Efter att ha droppat av Jennys vänner fixade vi två oss hos henne och familjen åkte tillbaka till sin Airbnbhyrda lägenhet för att sen mötas upp för italienskt käk för vidare firning av 25 åringen! Efter en något lång promenad dök familjen upp och vi åt gott för att sen ubra oss vidare hem till la familia och ha mys med chips, Sangria och godis på balkongen. SÅ MYSIGT!! Sen var det hem och sova i Jennys lya... Vilken dag alltså!!





29 oktober -
Det stod strand på schemat igen, men med en något enklare tripp dit! Vi lämnade vår hyrbil på morgonen och för att snabbt och smidigt komma til Cascais (kan tilläggas att portugiser är inte översnabba vad gäller service) tog vi en uber dit och entrade samtidigt som familjen där far drog nitlotten och fick lämna familjen för att lämna bilen på flygplatsen och ta metro + tåg tillbaka till stranden i Cascais... Jennys kompisar kom också till playan och även den här dagen blev helt magisk. Jenny bjöd på favvoglassen innan vi gick och åt indiskt/thai på en mysig restaurang i närheten och efter lite strosande begav vi oss sedan tillbaka till Lissabon med tåget och uber till familjens lägenhet. Där väntade mer mys och balkonghäng samt fransfix för Jenny som Lina hade släpat med sig hemifrån! Männen däckade som vanligt och till slut även jag på balkongen, haha. Det händer sällan. Att kunna mysa med Majs igen var sååå härligt!! <3 En fartfylld uberfärd tillbaka till Jennys lya och sen sov vi gott... Med lite slagsmål om vem som skulle ha den sämsta kudden igen. Hehe. 




30 oktober -
Seightseeing i Lissabon stod på schemat då det var sista dagen (en halv sådan) då hela familjen var samlad. Efter att familjen hade fått se Jennys lya begav vi oss till stan med guidning av Jenny och vi fick både se staden från ovan och från strosande bland de färgglada gatorna bredvid spårvagnar och söta butiker. Jennys kompis Amanda anlände under vårt strosande och Jenny fick ännu en gäst till Portugal. Vi avslutade dagen på Jennys favvothaiställe och sen blev det ett känsloladdat avsked innan hela familjen utom jag och Maja begav sig hemåt... Vi fyra som var kvar chillade en stund hemma hos Jenny och åkte sen till en roof top bar ovanpå ett parkeringshus där vi drack Sangria på marken till solnedgången och såg familjens plan lyfta i riktning mot Sverige... Tillbaka för fix och en sista kväll ihop med Majs på en annan italiensk restaurang. Packning och pyttelite sömn efter madrassuppumpning och mys hanns med innan Jenny och jag åkte med Maja till flygplatsen mitt i natten och vinkade av henne inför hennes resa tillbaka till LA... Att det kan vara så jobbigt att säga hej då alltså... Det är sjukt.



31 oktober -
Jenny drog till skolan och jag och Amanda tog oss till stranden i Cascais med uber + tåg för sol och bad innan Jenny också joinade oss en stund innan jag fick bege mig därifrån... Tåg + väntande + buss + megastressad duschning + packning + halvspringning till metron + metron + försenat flyg + flyg + flygbuss för att sen landa på mitt hostel i Barcelona vid ett på natten... Men mer om det i ett annat inlägg.



Portugalresan med hela familjen var det absolut bästa på väldigt länge. Även om vi alltid har varit nära varandra i familjen så har det ändå varit mycket bråk och tjafs genom åren, men den här resan kändes som att den stärke oss massor och var så välbehövd. Nu känns det som att vi är tajtare än någonsin och jag är så otroligt glad att vi gjorde det här. Att det faktiskt blev av!! Efter månaders planering och hyschande så gick det!! Ni är bäst!! VI är bäst - tillsammans! Och för er som inte har läst Jennys inlägg om resan än, så finner ni den HÄR!


Family first, always <3 

Words are not enough


RSS 2.0