Med vind i seglet

Alltså när grupparbete fungerar är det ju faktiskt lite KUL! Det trodde jag ALDRIG att jag skulle säga. Som idag till exempel när vi gjorde observationer över hur folk använder olika former av medier i samband med måltider... Ett Espresso Housebesök och en härlig asiatisk buffé blev till hjälp och medieanvändandet kan konstateras som TRAGISKT i dagens samhälle.
Man skulle varit ung på 80-talet.
 

Nu taggar vi grupparbete imorgon (och nya naglar med Pernilla!!), tentaplugg på onsdag (och latinokväll med min Colombia-Ebs!!), presentation på torsdag samt underbar tvättid och ännu mer tentaplugg på kvällen (och nya fransar!!) samt tentaplugg på fredag (med personlig DEADLINE) och OOOAW på kvällen!! Woop Woop. Sen firar vi med servering på lördag 16-02 (efter inhopp på Maxi 07-15) och en taxi 04 som tar oss vidare mot en flight ut ur landet på söndagmorgon! Ännu mer WOOP WOOP på den!! Och packning nånstans däremellan, hehe. 

En sån´ där fab helg

Alltså när ens barndomskompis Kaa (aka Karin) ska komma ner till Malmö (bor numera i Stockholm) och landar på Sturup närmare nio på kvällen med mig väntades i min gamla skruttbil, redo med latinovibes och klartecken från min fina kollega Pernilla ges om att hon kan agera taxi på väg till jobbet (06:30 morgonen därpå) så väntar DRINKAR på Nobel!! OMG, vad tiderna med den här bruden är så himla värt ALLT!! Utgång på Babel med drinkar utan dess like då Kaa ska "bjuda igen" efter de senaste gångerna när jag har hämtat henne på Sturup resulterade i galen dans till stängning, nattmat i mörkret följt av en timmes sömn --> på biken till stationen och iväg med en Celsius på tåget till Kävlinge där Pernilla väntade som planerat. Jag gick på moln efter en SÅ HIMLA KUL KVÄLL!! Galet vad bra vissa människor är! <3

Jobbhelgen flöt på bra och det märks att januari är fattigtidens månad...

Och och och!! I fredags efter föreläsning och innan mor min kom på falafelkäk (mysigt värre!) hann jag med MILEN igen!! Lyckan var total!! Och sjukt nödvändig efter all skräpmat som åts den här helgen. Haha. Fem minuters förbättrning på tre omgångar och jag är nöjd! Såhär nöjd:


Halva plugget är avklarat!

Äntligen är det en ny termin och ny kurs med mina saknade vänner Julia och Nathalie som läste en annan kurs i höstas. Höstterminen är avklarad och förbi (halleluja för det!) och det går mot ljusare tider. Känns positivt. Milen sprangs iförrgår igen, men det är väl att ta i att säga att träningen är på G igen... Jag behöver införskaffa mig ett gymkort och börja gå dit för att få lov att säga det. 

Förra helgen drog jag, Ida och Daniella till Babel på fredagen efter att ha försökt bearbeta de tråkiga händelserna som jag berättade om sist... Det var skönt att få prata face to face om allt och insåg väl att det är dags att börja LEVA... Inte bara finnas till. På Babel var stämningen SÅ SKÖN! Latinokväll deluxe och jag var såld direkt. Älskar det. Jag längtar SÅ mycket till hösten då jag förhoppningsvis lever med de riktiga latinovibesen på heltid. 

Sen i höstas fixar Lina mina fransar igen och för varje gång är jag mer och mer nöjd! Jag älskar dem!! Dessutom blir det skönt häng nästan varenda gång och nu sist med en oväntad snöstorm på vägen hem. 

Livet

Det är konstigt hur snabbt livet kan ryckas bort från en stund till en annan. En kollega gick hastigt bort i torsdags... 55 år gammal och lämnar man och två döttrar, 18 och 22, efter sig... Jag stirrar mig blind på hennes egen beskrivning av sig själv på Facebook: "Glad och positiv kvinna i sina bästa år". Hur kan ett liv bara ta slut så?
 
Under samma samtal från min chef har han "ännu en tråkig nyhet"...  En av våra närmsta lokala leverantörers fru gick bort för några dagar sedan efter en kort tids kämpande mot cancern. Man och fyra barn i åldern 10-15 lämnas kvar. Fyfaaaan alltså!!

Får panik av att tänka på hur snabbt allt kan ta slut.


M I L E N


Axwell & jag på den magiska stranden i Portugal i höstas <3
 
Deppen blev total, en resa blev bokad och en insikt om att det är dags att hitta sig själv igen innan man utesluter folket runt omkring sig helt, resulterade i att första träningspasset sen i somras blev av... Milen sprangs igår och flåset kändes oväntat bra, men muskler, knän och höfter kände inte riktigt likadant och med en blodig sko har jag idag träningsont precis överallt! En känsla som har varit frånvarande alldeles för länge nu... Men DET GICK! Även om tiden inte är något att hurra över tog jag mig igenom hela sträckan i alla fall!! 

Och jag tackar den underbara simningen för bra lungor och grundkondis!! 

14 av 16

Den här jul- & nyårsperioden var min sjunde i sitt slag på Maxi. SÅÅÅ GALET! Men det är riktigt jäkla roligt! Kollegorna är fantastiska och vi har riktigt kul på jobbet även om det är orimligt högt tempo emellanåt, men på nåt sätt är det som absolut roligast då!

Såhär såg vi ut inför nyår... Och det inledde vi på fredagen och på lördagen körde vi ALL IN med glitter och partyhattar (i frukten) så på Nyårsafton hade vi alla hunnit ledsna. Haha. Men det kan ju kvitta när det ändå var som mest folk under fredagen och lördagen!

Stiffe, Sara, Malin, jag, Mikey, Pernilla och Blom-Frida!
 
Efter dagens jobb insåg jag att jag har jobbat 14 av 16 dagar när jag undrade varför hjärnan är så himla seg vad gäller skolarbetet... Troligtvis ville jag nog bara ha något att skylla på så det gör jag!

2017

Det är nytt år och det är dags för den årliga nostalgiska och sentimentala års sum´upen...
Enligt Instagram var nedanstående bilder mina highlights under 2017 vilket egentligen inte säger så mycket mer än att just de bilderna fick flest likes.



Tre bilder är från Portugal vilket HELT KLART var något av det absolut bästa med 2017. Även Sardinien och Sicilien med mammsen som också fick knipa tre bilder. En bild är på Johannas nyfödda lilla Clara och en bild ifrån en kort stunds lycka efter 12 dagars fasta (som snabbt förstördes på italienska Sicilien...).

Bilden längst ner till vänster är det närmsta jag kommer Kenya då det var min 26 års fest med tropiskt tema som jag anordnade efter att jag hade kommit hem från Kenya & Zanzibar. Men ingen bild är pure kenyan vilket är synd. Det var det bästa med det gångna året. Jag startade en insamling under tiden jag var iväg och fick ihop över 20.000 kronor och igår skickade jag iväg den andra insamlingen som jag hade igång nu i december då jag skrapade ihop över 11.000 kronor. Nästan 32.000 kronor lyckades jag med hjälp av fina vänner och familjen samla ihop till barnen på Child Of Mercy i Kenya i år. Det känns som en himla bra start på det här året. Det absolut mest positiva att avsluta 2017 med också. 

Så, highlights 2017:
- Kenya (& Zanzibar)
- Tropisk 26 års fest
- Kiruna hos kusin med bl.a. en natt på Icehotel!
- Sardinien med mammsen
- Sicilien med mammsen
- BAKKEN!! <3 
- Tosselilla med kusinerna!!
- Big Slap
- Portugalöverraskning med hela familjen!! (Barcelona på vägen hem)
- Amsterdam med flossy possy
- En mysig jul i Reslöv (dock utan Majs vilket kändes tomt)
 
Downs 2017:
- Extremt omotiverad till min utbildning
- Allt träningssug dog efter sista instruerandet i juni
- Stulen cykel i somras
- Kaozmycket problem med bilen
- Mer depp än nånsin
Och där stoppar vi den här listan för det finns så mycket värre problem här i världen. 

Tjooooo 2018!

RSS 2.0